CPIP (Connected Portfolio Intelligence Platform) ger unika fördelar när det gäller att skapa människocentrerade arbetsplatser som har en positiv inverkan på de anställdas hälsa, välbefinnande och prestationer. Det gör det möjligt att samla in data på en detaljerad nivå och koppla samman alla dessa datapunkter i nästan realtid. På så sätt kan vi verkligen förstå hur utrymmena används, inte som ett genomsnitt för en byggnad eller ett våningsplan, utan ända ned till det enskilda mötesrummet eller den enskilda arbetsplatsen vid en viss tidpunkt på dagen. Det ger också en kraftfull inblick i den termiska komforten, inomhusluftens kvalitet, belysningens kvalitet och andra miljöförhållanden. Och genom att göra dessa data tillgängliga via användarvänliga touchpoints (smartphones, andra pekskärmar, LED-statuslampor o.s.v.) ger det de anställda möjlighet att välja och kontrollera sin miljö.
Hälsa och vitalitet
Pandemin gjorde människor mer medvetna om inomhusmiljön och ledde till ett nytt fokus på luftkvalitet. Mot bakgrund av att vi i de industrialiserade länderna tillbringar över 90 procent av våra liv inomhus förväntar vi oss nu att de byggnader vi använder ska påverka vår hälsa positivt på lång sikt. Anställda vill vara förvissade om att luften på deras arbetsplatser är ren. Arbetsgivarna å sin sida håller på att inse att bra inomhusluft är en affärsfördel. Som påpekas i JLL Workforce Preferences Barometer i juni 2022 har livskvalitet, hälsa och välbefinnande blivit de viktigaste prioriteringarna för kontorsarbetare. ”Att arbeta i ett företag som främjar min hälsa och mitt välbefinnande” har faktiskt flyttat upp från femte plats före pandemin till andra plats 2022.
Source: JLL Workforce Preferences Barometer, 2022
1. Övervakning av beläggning och användning samt anpassning av utrymmen till syftet
Närvaron på kontoret har blivit en osäkerhetsfaktor. Enligt färska undersökningar föredrar en majoritet av kunskapsarbetarna att arbeta hemifrån större delen av veckan. Sex av tio WORKTECH Academy-medlemmar globalt räknar till exempel med att tillbringa två dagar eller mindre på kontoret (World of Work 2022 survey). En femtedel av alla i undersökningen (21 procent) väljer tre dagar i veckan. Endast 18 procent planerar att tillbringa fyra eller fem dagar på kontoret. Under dessa omständigheter blir beläggningen mindre förutsägbar och tenderar att variera mer under veckan. I en sådan miljö ger teknik för den smarta arbetsplatsen – och data från denna – ett mycket välkommet stöd.
En uppkopplad informationsplattform ger en djupgående förståelse för hur utrymmet används av byggnadsanvändarna. Organisationer kan få information om beläggningsnivåer, populära dagar eller tider på dygnet, fotgängares steg och önskade vägar. De kan bedöma vilken täthet och vilket förhållande mellan skrivbord och anställda som är bäst när det gäller utrymmeseffektivitet och användarupplevelse i en flexibel miljö. Dessutom gör den också att de kan anpassa storleken på – och ofta minska – kontorets fotavtryck. Samt konfigurera om sina utrymmen utifrån vad data berättar om de anställdas behov och beteende. I stället för att bygga på gissningar. När organisationer sparar in på underutnyttjade utrymmen kan de investera i att förbättra de återstående utrymmena. Målet? Färre men bättre byggnader, vilket också gör det lättare att nå målen om energiomställning och hållbarhet.
2. Övervakning av inomhusluftkvalitet och hälsa
Luft av dålig kvalitet är inte bara skadlig för den fysiska hälsan – det kommer också allt fler belägg för dess påverkan på den mentala hälsan, inklusive depression, ångeststörningar och utbrändhet. Dålig luftcirkulation i byggnader försämrar också vår kognitiva funktion – förmågan att tänka klart och kreativt. För höga koldioxidhalter har till exempel en negativ inverkan på vår förmåga att fokusera och vårt beslutsfattande.
Ett system för realtidsövervakning ger tillförlitliga data på lokal nivå. Detta ger dig snabbt information om avvikelser i luftkvaliteten. Det gör det också möjligt för dig att arbeta på ett datadrivet och förebyggande sätt för att förbättra inomhusluftens kvalitet.
En annan aspekt som påverkar hälsan är tillräcklig motion. Kontorsarbetare tenderar att sitta ned för mycket, vilket ökar risken för ryggsmärtor, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och till och med för tidig död (därför kallas sittande för den nya rökningen). Att sitta för länge gör också människor mindre produktiva och mindre kreativa. Något som hjälper till med detta är ett skrivbord för sittande/stående arbete. Att växla mellan sittande och stående arbete förebygger många besvär. Ergonomer betonar att det är hälsosamt redan om du tillbringar cirka 20 procent av din arbetstid stående i stället för sittande. En (inbyggd) sensor kan spåra detta och via en kund-touchpoint kan systemet ge förslag till användaren.
3. Vägledning i realtid på arbetsplatsen
Another aspect of workplace transformation is real-time data to enhance the employee experience. I en flexibel arbetsmiljö är CPIP-användningsdata också mycket användbara för att hjälpa de anställda i realtid. Till exempel för att hitta gruppmedlemmar. Eller för vägvisning. Och för att omedelbart boka det sista konferens- eller mötesrummet under en hektisk dag. Allt från en smartphone eller andra användarvänliga pekskärmsenheter, till exempel rumsdisplayer eller kiosker som är placerade på platser med hög trafik. Bokningssystem som är anslutna till beläggningssensorer kan också automatiskt annullera bokningar när ett utrymme har bokats men ingen dyker upp.
4. Komfort och energieffektivitet
Sustainability is another pillar of the modern work environment and consequently also a focus of workplace transformation. IoT-sensorer i byggnader kan samla in detaljerad information om miljöförhållanden, inklusive temperatur och luftfuktighet. Detta ger en inblick i hälsan och komforten i olika utrymmen, en faktor som påverkar varför vissa utrymmen är mindre populära än andra. Genom att överlagra denna information på våningsplaner och instrumentpaneler kan vi börja förbättra den termiska komforten samtidigt som vi ser till att det finns tillräcklig ventilation. Med hjälp av sensordata kan vi också spara energi, till exempel genom att inte värma upp utrymmen som står tomma när det är färre personer på kontoret. Kontinuerlig övervakning med sensorer som är oberoende av byggnaders luftkonditioneringssystem kan också säkerställa att utrustning fungerar som den ska. Detta så att byggnaderna förblir bekväma och energieffektiva med tiden.
5. Effektiva tjänster
Datadrivna insikter visualiserade på våningsplaner och instrumentpaneler är viktiga inte bara för att storleksanpassa kontoret och optimera dess konfiguration, utan också för att framgångsrikt planera flexibla arbetsplatstjänster i en förändrad kontorsmiljö. Arbetsflödesbaserad mjukvara effektiviserar processen med status och varningar, bästa praxis och SLA:er. Genom tillägg av sensorinformation kan processen bli mer dynamisk, vilket gör det möjligt för FM-teamen att agera på information i takt med att den kommer in.
Det här blogginlägget är ett utdrag ur vitboken om TRANSFORMATIV ARBETSPLATSHANTERING från juni 2022.
