I dessa tider med COVID-19 och ”utökad städning” har frågan om hur och hur ofta en organisation städar sina anläggningar fått mer uppmärksamhet än någonsin tidigare. I mars uppgav Amazon att de har anställt 5 700 ytterligare lokalvårdare utöver den existerade personalen1, medan Marriott upprättade ett Global Cleanliness Council och införde sjukhusklassade desinfektionsmedel för att städa sina fastigheter2. Undersökningar visar hela tiden att de anställda ser städrutinerna som en av de viktigaste frågorna när de bedömer om de skulle känna sig bekväma med att återvända till arbetsplatsen eller inte3. Med så mycket uppmärksamhet riktad mot städning är en viktig fråga att ställa sig hur en organisation kan städa bättre.
Ibland är mer bara mer
Det vanligaste svaret har varit att bara städa mer. Till exempel så försäkrar många företag inför anställda och besökare att vissa områden desinfekteras ett fast antal gånger per dag. Andra, som Amazon, betonar antalet ytterligare lokalvårdare som de har anställt. Men att bara städa mer ger inte automatiskt bättre resultat. Om användarna i fastigheten mest sitter vid sina arbetsplatser, är det då en fördel för dem att lokalvårdare desinfekterar dörrhandtagen i ett konferensrum som inte har använts under hela dagen?
Smart städning är ett sätt att inrikta städningen på att möta behoven i realtid. Den gör det genom att kombinera kraften hos ett IWMS med live-sensordata för att förbättra resultatet av städningen, säkerställa lokalvårdarnas säkerhet och samtidigt stödja driften av fastigheten.
Gå från mer till smart
Det första steget i processen är att använda IWMS för att skapa ett tydligt städprogram. Detta program identifierar vilken typ av städning som ska utföras på en viss plats och hur ofta – baserat på exempelvis OSHA- eller CDC-riktlinjer. Alla åtgärder bryts ner till sina beståndsdelar, helst illustrerat med bilder eller video (inklusive säkerhetsvarningar), och åtföljs av instruktioner om vilka typer av rengöringsprodukter som behövs för varje åtgärd. Denna information skickas till en bärbar Work Assistant-app som visar de olika åtgärderna på en visuell planritning.
Det andra steget är att förbättra denna statiska städplan med prioriteringsinformation för att visa hur bråttom det är och för att lägga till fler åtgärder under arbetets gång. Lokalvårdarna har sedan friheten att styra sitt arbete mot platser där ett brådskande behov har uppstått, och har också möjlighet att aktivera åtgärder själva, för att meddela de driftsansvariga om de upptäcker något som behöver göras eller något som inte kan slutföras såsom det är avsett.
Det tredje steget i smart städning är att introducera live-sensordata i verksamheten. Beroende på vilka prioriteringar organisationen har kan närvarosensorer aktivera automatiska arbetsordrar för vissa typer av utrymmen. Om en arbetsrutin exempelvis är att konferensrum ska städas mellan bokningar så kan en automatisk begäran om städning loggas när personalen har lämnat rummet. På samma sätt, om en bokning gjordes men ingen dök upp kan sensordata användas för att meddela lokalvårdarna att arbetsordern inte behöver utföras. Då blir rummen tillgängliga snabbare, och tid och rengöringsprodukter kan användas för andra uppgifter. Sensorer kan också vara användbara för andra användningsområden: exempelvis kan dörräknare som installeras vid ingången till en toalett användas för att aktivera städning eller påfyllning efter ett visst antal besök.
Framtidsutsikter
Med tiden kan data från olika källor – sensorer, tidigare arbetsordrar, användarenkäter – skickas till en maskininlärningsalgoritm för att utveckla ett självlärande system för att schemalägga städningen. Ett sådant system skulle vara bättre på att uppskatta hur lång tid olika typer av åtgärder behöver på en viss plats eller vilken typ av städning som brukar behövas i olika områden, så att resurserna kan användas mer effektivt och för att förbättra resultatet av städningen.
I slutändan, när smart städning blir allt smartare, kan vi omdefiniera vad det innebär att städa bättre. I stället för att bara städa mer innebär bättre städning att lokalvårdarnas tid och material används mer effektivt, mer fokus kan läggas på att städa där det ger resultat, resultaten förbättras när det gäller bättre hälsa och säkerhet och personalen blir mer nöjda med hygienen i arbetsmiljön.
Detta inlägg är del 2 av en pågående bloggserie om IWMS+. Det föregående inlägget introducerade konceptet IWMS+ och listade de ämnen som ska tas upp. Om du vill bli informerad om kommande inlägg i denna serie och få annan information från Spacewell, registrera dig här.
- https://blog.aboutamazon.com/company-news/how-amazon-prioritizes-health-and-safety-while-fulfilling-customer-orders
- https://news.marriott.com/news/2020/04/21/marriott-international-launches-global-cleanliness-council-to-promote-even-higher-standards-of-cleanliness-in-the-age-of-covid-19
- PwC (5/11/2020), “PwC’s COVID-19 CFO Pulse Survey: US findings” https://www.pwc.com/us/en/library/covid-19/pwc-covid-19-cfo-pulse-survey.html
Facilities Executive (5/5/2020), “Employee Views on Current and Post-Pandemic Office Life”, https://facilityexecutive.com/2020/05/employee-views-on-current-and-post-pandemic-office-life/
