Fokus på välbefinnande på jobbet : Teknikens och byggnadernas betydelse för att främja välbefinnande

Covid-19-folkhälsokrisen har placerat lokalvårdsverksamheten i centrum för driften av byggnader. Samtidigt ser vi vid sidan av lokalvården en allt större tonvikt på människors allmänna välbefinnande. Förutom att göra de anställda nöjdare och mer motståndskraftiga kan en ökning av välbefinnandet förstärka värdet av kontoret som destination och till och med öka ett företags vinst. Det som är så positivt med att skapa välbefinnande är att hälsosamma byggnader, till skillnad från företags initiativ för välbefinnande som historiskt sett har mött urvalsproblem eller har haft svårt att uppvisa långsiktiga effekter¹, kan hjälpa alla användare, ofta utan att det krävs någon medveten ansträngning.

Vad gör en byggnad ”hälsosam”? Harvard T.H. Chan School of Public Health har identifierat nio grundläggande aspekter av en hälsosam byggnad: ventilation, luftkvalitet, vattenkvalitet, hälsosam temperatur, damm och skadedjur, ljus och utsikt, buller, fukt, säkerhet och trygghet². Andra delar av en hälsosam byggnadsdesign kan inkludera interiörfunktioner som främjar kondition, livskänsla och socialt välbefinnande.³

Byggnader och välbefinnande

Ett viktigt skäl att fokusera på byggnader som en komponent med betydelse för hälsa och välbefinnande är att människor tillbringar större delen av sina liv inomhus. USA:s miljöskyddsmyndighet rapporterar till exempel att amerikaner vistas inomhus ungefär 90 procent av sin tid⁴. Exponering för inomhusföroreningar kan ge många olika negativa hälsoeffekter, från huvudvärk eller astma till cancer. Eftersom vi tillbringar så mycket tid inomhus utsätts vi till och med för mer utomhusföroreningar när vi vistas inne i byggnader än när vi är utomhus⁵. Främjande av hälsosamma inomhusmiljöer genom ventilation och ständig övervakning av inomhusmiljökvaliteten (IMK) – som kan minska dessa hälsorisker – kan påverka byggnadsanvändarnas hälsa positivt på lång sikt.

Dessa effekter gäller också den pågående folkhälsokrisen. Forskningsresultat pekar på att stabiliteten för virus, inklusive SARS-CoV-2, är känslig för temperatur och luftfuktighet⁶. Extrema grader av luftfuktighet och låga temperaturer kan göra att virus bryts ned långsammare (och därmed öka risken för överföring), så styrning av inomhusmiljön kan vara en viktig del av folkhälsoarbetet.

Utöver dessa effekter vet vi också att byggnader med bra ventilation och luftkvalitet kan ge bra affärsresultat. Inomhusluftens kvalitet har kopplats till förbättrad kognitiv funktion, minskad frånvaro och till och med lägre risk för överföring av sjukdomar. Den ökade produktivitet som blir resultatet – särskilt i kunskapsbranscher – uppväger med råge den ökade kostnaden för resurser, också i avsaknad av investeringar i energieffektivitet⁷. Hälsosamma byggnader är inte bara bra för sina användare, utan också för affärerna.

Teknik för välbefinnande

En åtgärd som ligger nära till hands när det gäller att främja hälsosamma byggnader är att investera i en byggnads luftkonditioneringssystem, men det finns annan teknik som också fyller en viktig funktion. IoT-sensorer på arbetsplatsen kan övervaka många aspekter av miljöns kvalitet, från flyktiga organiska föreningar (VOC) till koldioxid (CO₂), temperatur, luftfuktighet och radon på en platsspecifik nivå. Kontinuerlig övervakning av enheter som är fristående från byggnadssystem kan säkerställa att utrustning fungerar som den ska, och kan till och med användas för att informera användarna i byggnaden om dess hälsa. Den kan också säkerställa att byggnader inte bara är hälsosamma när de beställs, utan också fortsätter att vara det över tid.

Platsspecifik övervakning kan också göra det lättare att identifiera och åtgärda små detaljproblem. Om till exempel nya möbler ställs in ett konferensrum och sensorer detekterar förhöjda VOC-halter vet de fastighetsansvariga att de kan undersöka om det är möblerna som orsakar problemet.

Sensorer kan också spela en viktig roll för certifiering för hälsa och välbefinnande. Bland de mer framträdande globala standarderna för hälsosamma byggnader märks Fitwel och WELL Building Standard, och RESET gör sig också alltmer gällande som en sensorbaserad standard. Alla dessa metoder bygger på vetenskaplig forskning och bästa praxis, om än med något olika tonvikt. Kostnaderna för certifiering (och förnyad certifiering) varierar mycket⁸, men det kan ändå vara värt att göra en certifiering för hyresvärdar som vill få del av avkastningen på investeringar i hälsosamma byggnader. Sensorer kan användas för att visa löpande compliance med standarderna och göra det lättare att kontinuerligt optimera byggnaden för hälsoresultat.

När övervakning av inomhusluften kombineras med andra typer av tekniska lösningar för arbetsplatsen, såsom beläggningssensorer och reservationssystem, ser vi att det kan bidra till en produktiv och användarvänlig arbetsplats med en tydlig prioritering av de anställdas välbefinnande. När covid-19 skapar oro för hälsorisker på kontoret är verktyg som skapar tydlighet i arbetsmiljön mer värdefulla än någonsin.

Starta en dialog om välbefinnandet

Om du vill veta mer om välbefinnande på arbetsplatsen får du mer än gärna höra av dig till oss! Om du vill berätta för oss om dina idéer om saker att diskutera eller prata med våra experter på välbefinnande klickar du på länken nedan för att starta dialogen.

1. Miller, Williams, and O’Neill (2018). The Healthy Workplace Nudge: How Healthy People, Culture, and Buildings Lead to High Performance.
2. Harvard T.H. Chan School for Public Health (2017). ”The 9 Foundations of a Healthy Building”
3. ULI (2018). ”The Business Case for Healthy Buildings: Insights from Early Adopters”
4. U.S. EPA (2001). ”Healthy Buildings, Healthy People: A Vision for the 21st Century”, EPA 402-K-01-003.
5. Allen and Macomber (2020). Healthy Buildings: How Indoor Spaces Drive Performance and Productivity. s. 42
6. Morris et al. (2020). ”The effect of temperature and humidity on the stability of SARS-CoV-2 and other enveloped viruses.” bioRxiv pre-print. doi: https://doi.org/10.1101/2020.10.16.341883
7. Ibid. ss. 57–70.
8. Se ULI (2018) för information om olika kostnader och exempel för Fitwel- och WELL-certifiering.